tio mil söder om oslo

Anton Sven Erik Hasse Byström lämnade visst små snigelspår i vår blogg tidigare idag. Det får väl vara okej för den här gången men händer det igen får vi lov att ryta till på skarpen.

Nu sitter vi allihop här och myser framför idol. Idag ska vi få vara med om lyxen att se hela programmet utan att behöva rusa iväg till jobbet strax efter nio. Man får vara glad för det lilla!

Äntligen är lägenheten fin och städad så nu är den redo att visas upp för både Catrines familj och för farmor och Hans. Känns härligt! Efter vi hade städat klart blev alla lata och då bestämde vi oss helt plötsligt för att vi var värda lite skräpmat. Aldrig förr har det varit så gott att få sätta tänderna i en burgare! Det var verkligen lycka nermalet i en mumsig blanding med McDonalds logga på.

Det är helg! Det är fint väder! Vi är friska! Vi har varandra! Life is goooooood!!

Astrid springer runt i lägenheten med näsblod, tror inte hon är van vid det tropiska vädret borta vid kexen, det är stora farliga maskiner på jobbet. Monstermaskinen är den maskin som spyr ut kex, fantastiskt lik den elaka saken i källararen i home alone.   Catrine siter och sorterar ut kex som hon anser vara äckliga, rugkexen, dom kanske inte är världens godaste kex.. Men dom har den där underbara charmen att komma som soldater i march i en perfekt linje mot packningsbordet, en ära att packa dem. Dessutom är dom nytiga och perfekt om man inte står ut innan lunchrasten.

Nu är det helg, idol på schemat, vi borde faktisk se någon disneyfilm också, vore fett!

KramKram

Idag, sista dagen på september, tog vårt internet slut (det tar aldrig helt slut men blir otroligt segt). Imorn fylls det på igen, nu snackar vi bra timing asså :) Bara bilden här nedanför tog en evighet att få upp, den är inte så speciell egentligen men en bild från jobbet kanske är kul för er att se? Vi har filmat lite som vi ska försöka lägga upp någon dag framöver, kul va?

Planerna för idag är följande, städa, handla, tvätta ännu en tvätt hos Anton och sen bara hänga och vänta på familjen ikväll :) Vädret är tipptopp och just nu sitter jag och lyssnar på lilla melodifestivalen-Ulriks "idag är en bra dag" haha.

Vi hörs!

Bilden är av den "sista delen av fabriken". Alltså först kommer bagarna och sina "degar", sen ugnar, sen packas bröden/kexen, sen in i burkar/plast för att sen in i kartonger osv.. ett långt led av stationer kan man säga. Här ovan ska kartongerna åka in och packas på pall för att sedan tas om hand av lagergubbarna och skiftas ut till olika länder (visste ni att vi exporterar till länder som japan, brasilien, malta, usa, australien m.m?) och butiker :)

Hello! C här :)

Vi kom nyss hem från det näst sista jobbpasset denna vecka, feels good! Nu ligger alla i sängen och ska nanna kudde, astrid lär nog ligga och snarka bredvid mig inom loppet av att jag skrivit detta blogginlägg.
Lite små updates om livet här borta:

- Jobbet knatar på, vår skiftledare vi gillar så mycket ska tyvärr sluta vilket är riktigt tråkigt men vi hoppas på en härlig ny gubbe. Kexen är stress fortfarande och flatbröden har varit extremt lugnt så att passen har kännts oändligt långa de två senaste veckorna.

- En rörmokare bankade hårt på dörren igår morse vilket vi alla vaknade i panik av, jag sprang fram till dörren och släppte in den rultige goa norrmannen som direkt infann sig i vår stökiga lilla vindsvåning och intog toalettkranen som läckt varmvatten i flera dagar nu. Vips så har vi en skinande (vi vet inte om han har bytt hela kranen eller om han tvättat den?) och fungerande kran på toaletten, det tackar vi för!

- Mamma, pappa och systeryster kommer hit fredag kväll vilket jag längtar helt galet mycket till! Dock innebär det att morgondagen måste ägnas till storstädning, men det är rätt mysigt när vi väl kommer igång :)

- Även Olivias Farmor och Hans kommer hit lördag eftermiddag/kväll och hälsar på samt lämnar bilen - UNDERBART!

- Kylskåpsstatusen för tillfället är - tomt. Vi har försökt äta upp allting vi har för att det kommer ett stort lass mat från sverige från våra besökare i helgen och vår kyl/frys är inte alls speciellt stor så den måste bli helt tom. Nu är det dock helt slut förutom pasta och köttdeig, en rätt jag farar lite för. Norsk köttfärs (köttdeg/köttdeig) är inte alls som svenska men den funkar för icke kräsna individer - inget för mig med andra ord hehe.

- Lönerna rullar in vilket får oss att känna riktig lycka och lättnad. Än så länge har vi inte fått så mycket men det kommer, det kommer. För er som undrar vad vi tjänar så kommer det bli runt 24 000 norska kronor i månaden efter skatt. Än så länge har det inte kommit upp några erbjudanden om övertidsjobb, men vi håller tummarna!

- Inom de två närmsta dagarna kommer vi behöva besluta om vi ska stanna kvar i Tönsberg efter jul eller om vi ska fortsätta äventyret någon annan stans, jobba hemma, resa, osv. Okej, vi behöver inte bestämma nästa steg, men det är dags att säga upp lägenheten om vi inte ska bo här i Januari! Och det nu! Alla har vi enorm beslutsångest, just nu lutar det dock åt att inte vara kvar här.

Nae hörrni, nu har Astrid börjat snarka lite smått här bredvid mig vilket betyder att jag också borde mysa in mig under täcket. Hur är det hemma? Kan ni inte skriva och berätta om er dag imorgon? Då har vi något att vakna upp till när klockan ringer vid 15.00 imorn haha :)

En passande bild på hur vi chillar här i Norge, alla ligger ihoptryckta i vår lilla soffa, kollar på tv, sitter vid datorerna, äter kex, kliar varandra i håret, lyssnar på musik och snackar skit. På bilden har vi allas vår älskade Anton som har önskat att bli nämnd lite oftare i bloggen vilket jag självklart nappar på diwekt!

Puss och Godnatt, Catrine

Hej på er! Idag har varit en härlig dag. Natten var tyvärr vidrig, men på något sätt accepterar jag det för jag gillar när det är balans i livet.

Vid halv fyra idag vaknade jag och då tog jag Catrine i handen och gick till en turistinformation för att leta upp ett bra hotell till farmor och Hans. Det gick bra! Efter det hämtade vi upp Emma och Astrid och satte oss vid bryggan och myste. Jag drack cola för första gången på tre veckor. Rekord!!

Nu väntar jag på att få lite laxpasta serverat av Catrine (Astrid lagade också, känns lite sådär när man blir tvungen att själv ändra blogginlägg som inte gör rättvisa åt verkligheten) som är dagens husmor. Inatt sparkar vi igång andra jobbnatten för den här veckan.

C ya!

Vi gillar verkligen vår lägenhet, men den har faktiskt krånglat lite på de här två månaderna. Händiga som vi är har vi dock fixat det mesta på egen hand!


Här var det stopp i avloppet. Astrid fixar och förbereder inför att gräva lite bland rören.

Vi hittade nudlar och allt möjligt smått och gott! Bort med det och nu rinner vattnet fint ner i genom vasken igen.

Några dagar senare var det dags för toalettkranen att börja krångla. Eller ja den har väl krånglat ett tag men nu är det panik! Kokhett vatten läcker ut från kranen dygnet runt.

Vi försökte att skruva lite men utan resultat. Så nu kommer det hit en rörmokare onsdag morgon klockan 9 så att vi får det här fixat en gång för alla!

Ikväll klockan 22 är det dags för jobb. Känns sådär. Samtidigt är det ju bara 4 dagar den här veckan och vi får sova ut hur länge vi vill jämfört med förra veckan.

NU är det dags för film! tjarrå :)

Tänk vilken lycka igår när farmor ringde och berättade att vi kunde låna hennes bil här i Tönsberg! Det kommer att underlätta så mycket och livet här kommer att bli mycket enklare. Vi jobbar ju ofta ganska konstiga tider, typ 06 på morgonen och 22 på kvällen. Det är inte så kul att åka buss då men nu har vi alltså fått det problemet löst! Dessutom ska det bli kul att träffa farmor och Hans och att få visa dom runt i stan. Känns bra!

Idag har vi alla tagit det lugnt och mest ätit mat och lyssnat på musik. Imorgon är det dags för mig att för första gången i mitt liv jobba natt. Tydligen är det bra att vara uppe länge ikväll för att vänja kroppen vid att vara uppe på natten så därför sitter vi här och gäspar i takt nu och längtar efter sängen.

Sov gott!

Hej på er!

Just precis nu sprakar det i köket och korvlukten har tagit över hela loftet, snart kommer en doft av ägg jämnas ut med korvlukten. Det är lunchdags! Korv, ägg och lite blandade pastasorter + ketschup blir det idag. Emma står i köket, Olivia sover i vår lilla vardagsrumsvrå, astrid ligger också troligtvis och sover alternativt tittar på serier på sin dator i sängen.

Tänkte bara säga hej, och det har jag ju redan sagt! Så ha de!

Igår var en riktigt bra dag. På dagen tog vi en lång shoppingtur, första gången på två månader, och kom hem med lite allt möjligt nytt. När energin tog slut funderade vi först på att gå hem, men det var alldeles för fint väder för det så istället bar det iväg till slottsfjället. Olivia har aldrig varit där så vi kände att det faktiskt var dags att visa henne denna vackra plats nu.

På kvällen bjöd vi hem våra gamla vänner plus två nya vänner från jobbet. Det blev en riktigt mysig och rolig kväll. Här ska ni få se vår superlördag:


Olivia och Astrid utanför en färgsprakande dörr, glada i hågen!

Astrid i fint solljus

Påväg upp till slottsfjället

Fin utsikt


Vilopaus på en bänk. Det är en jättelång uppförsbacke innan man är framme så pauser är viktigt!

Olivia står och ser ut över Tönsberg



Påväg ner igen

Emma tog äntligen tag i att köpa nya skor och satte på sig dom direkt eftersom att hon inte hade några.

När vi kom hem gjorde vi god kycklingröra och ris!

Sedan blev det lite bråttom när vi alla skulle hinna duscha och städa men det fixade sig tillslut.








Riktigt kul kväll! Idag är vi trötta och vet inte riktigt vad vi ska ta oss till. Funderar på en promenad men ingen verkar orka ta tag i det. Kladdkakan till frukost gjorde oss så sega.

Något som dock kan muntra upp oss är att vi inom några veckor kommer att ha en egen bil här!!! Det är helt otroligt, känns som en sten som har lättat från hjärtat. Och det är tack vare Olivias underbara farmor! Tack tack tusen tack! Känns plötsligt som att vi är på semester, allt kommer att bli så himla mycket enklare! Vi har till och med börjat smida planer om att kanske stanna här i några månader till men inget är säkert än.

Jaja, det var lite update, toodles!

Det här är ett inlägg tillägnat min kära far som igår fyllde 53 bast! Grattis, grattis, grattis farsan!

Min älskade, coola, bästa, snyggaste, fränaste, mesigaste, skönaste pappa har levt ännu ett jordsnurr på denna jord och han är fortfarande 34 år visare än mig. Han och jag känns lite som "Du och jag Alfred", ni vet Emil i lönnerberga och Alfred. När vi sitter i köket han och jag, lugnt tittar på tv medan vi äter upp våra rostade mackor och hör mamma och Emilia ropa och skrika på varandra i hela huset, dundrar i trappan springer och ner, in och ut i bilen för att dom har glömt någonting. Det är då vi ger varandra "du och jag alfred"-blicken innan vi fortsätter äta upp mackorna, han allt i ett svep och jag lite fint småtuggande (nae jag glufsar nog också rätt bra). Han och jag är lite lugnare, lite coolare, lite mer chill. Sen ska jag inte ljuga och säga att jag är en lugn person, det kan gå riktigt illa när jag är irriterad. Men vi är den lugnare delen av vår lilla familj. Även den snygga såklart, har ju ända sen jag var liten hört om vad lika vi är!

Pappa och mamma i London, ser ni nu vart jag fått tummen upp ifrån? ;)

Pappa är också alltid den som jag ser upp till och litar på till 100 %. Han kan allt, vet allt och har lärt mig det mesta, han är trygg han. Är det någonting jag undrar så går jag och frågar honom. "Det är ingen fara cattis, du kan va lugn", då blir jag lugn direkt! Han är cool den där Jens. Men det visste ni väl redan sen jag la upp motorcykelbilden i början av bloggen?
Förutom cool är han också världens snällaste, han gör allt för mig. Skjutsar mig överallt, till och med till Norge. Han är den där pappan som har gjort det mesta, har mycket erfarenhet av det mesta, har jobbat nästan på alla slags jobb, har träffat de flesta coola människor och samtidigt så ligger han och knaprar i sig min godispåse i tvsoffan framför champions league.

Nu dröjer det inte mer än exakt en vecka så är hela familjen här i Norge :D Jag längtar så att jag nästan spricker!! Så, grattis älskade Jens på din födelsedag! Hoppas den har varit grym och att mamma och emilia har behandlat dig som en gud!

Du och jag pappa♥ / Din Cattis

Äckligt kanske men nödlösning när vattentillbringaren var borta.


God mat vi gjorde en dag. Blir sugen av att titta på det. Nyss åt vi bara nudlar.

Olivia som den städtant hon är.


Mössa, vantar och halsduk hade jag på mig igår. Vårigt väder :)




Vi uppgraderade oss lite och satte på oss vinterjacka. Åka till jobbet halv sex på morgonen är inte helt okej. Catrine ser uta att tycka att det var okej men det gör hon inte.

Lite bilder från senaste dagarna. Arbetslivet den här veckan har varit bättre än förra. Inte funnits så mycket att göra faktiskt. Det mesta är sönder och vi lyckades inbilla oss själva att vi skulle få gå hem redan efter en timme och började peppa för vad vi skulle göra. Självklart inträffade inte det...

angående rubriken, vi har korv på jobbet på fredagar! Gött. Göddigast är ju att det även finns rostad lök. Sen fanns öven någon billig verson av räksallad. Jag lade en klick av det också på. Sen kände jag att kombon ketchup och räkor nästan var lite väl äcklig. Så här kan jag ju inte hålla på och blanda konstiga saker. Det ska det bli ändring på!

Annars då? jorå

Hejdå :)

Igår efter jobbet körde vi hem med Kostas bil. Det var egetnligen meningen att vi skulle ta bussen men en massa vägarbeten hindrade oss. Det innebar att vi sen på kvällen skulle hämta Anton som slutade vid 22 och inte hade någon bil kvar på jobbet.

Det kändes ungefär som att gå upp på morgonen klockan 4.45, eller man frös ungefär lika mycket som man brukar göra då. Båda drog på oss vinterjackorna och frös ändå. Hur ska det gå i vinter egentligen..


Trött nyvaken tjej som laddar inför bilkörning framför bönehus

Men olivia vaknar sedan till och kör fint och säkert

Jättedålig bild men en pil mot Oslo, riktig feeling att man är i Norge liksom.


Vi passade på att luta oss tillbaka och vila lite medan vi väntade på att Anton skulle sluta.

Riktigt slitna efter en veckas jobb och nu är det äntligen helg! Ikväll blir det nog pizza och idol med Anton, Kosta och Evelina. Myspys!

Hej hörrni! Den här veckan är verkligen skillnad från förra helvetes veckan. Nu jobbar vi morgon vilket betyder riktigt jobbiga uppstigningar på mornarna men vi är lediga nästan hela dagen vilket gör det så värt! Dock så åker vi fortfarande buss vilket gör att efter jobbet måste vi vänta ca 45 minuter på att bussen ska ta oss hem. Då brukar vi hänga på Ica och klämma på allting vi skulle vilja köpa med oss hem. I måndags gjorde Astrid riktiga fynd!

Vitkålshuvuden för 2kronor styck! Nu ska vi knapra i oss vitkål tills det växer ur öronen.


Den här stora lådan med chokladkex tog vi med oss från jobbet. Det ser kanske extremt mycket ut, men vi kunde inte låta bli! Vi fick nämligen order om att slänga en hel pall med dessa kex (våra favoritkex som tillverkas väldigt, väldigt sällan om ens det!), så vi stod inte ut utan packade en hel kartong full med dessa finingar innan vi slängde resten, det var jobbigt ska ni veta!

Så hädan efter blir det vitkål och chokladkex! Hur är läget hemma? :) Har hösten kommit till er också? Här är det tydligen regnrekord redan halvvägs in i september månad... det regnar verkligen ständigt! Vi tror att regnet är orsaken till att tv4 inte fungerar också, det är inget ljud på just den kanalen, just nu när vi peppat idol hela dagen! Så nu ligger vi och tittar på norska tv2 och låtsas som att det är lika kul som idol...

Yours sincerely, Catrine

Tre söta jenter

Olivia som fortfarande är brun

Lite tråkigt att det regnade ute men vi var glada ändå

Anton och Kosta hade med sig underbara små pizzapajer

Catrine är nöjd och äter jordnötter


Här i tönsberg så dansar man på borden


Emma!

Olivia!

Catrine!

Kosta!

Vi har det greit!

Och sen blev det plötsligt morgon!

Mina tre sambos är helt besatta av The Sims. Just nu sitter Emma och Astrid klistrade vid en dator och dividerar om huruvida deras simsgubbe ska ha svarta eller vita underkläder. Jag kan inte förstå det där spelet på något sätt. Har hemska barndomsminnen från gånger då jag suttit på en hård stol timmar i sträck bredvid någon kompis som har spelat sims. Kommer ihåg hur jag längtade efter att mamma eller pappa skulle ringa och säga att det var dags för mig att komma hem. Haha, det var tider det.

Igår var det inflyttningsfest för mig. Det var trevligt! Anton och Kosta bjöd på pizza och vi hade styrt upp med kladdkaka och glass. Vi tjejer fick för första gången på länge en anledning att klä upp oss lite och känna oss fina. Det blir nämligen inte mycket glamour här i Tönsberg annars.

Förhoppningsvis lägger någon av dom andra filurerna upp några fina bilder från igår när dom har vaknat upp ur Sims-soppan.

Den här veckan jobbar vi 06-14. Det blir nog bra för då har man eftermiddagen ledig och då kan man få lite saker gjorda. Inte bara jobba-sova-jobba-sova.

Ha de!

En vecka på jobbet avklarat! Så himla bra det känns. Tänk att jag överlevde! Men idag var det faktiskt den vidrigaste dagen av alla dagar. Ett tag stod jag och Emma mitt emot varandra och skrek följande (ja vi skrek, det är enda sättet att göra sig hörd på fabriken);

Jag: Öhh Emma nu börjar det rasa för mig, HJÄLP!!!!!
Emma: Alltså jag hinner inte, jag måste springa till lockmaskinen NUUUU!!
Jag: MEN??!!?!?!?!?!?!  DET RASAR!!! DET HÄR HÄNDER INTE!! JAG STÅR INTE UT!
Emma: Jag vet.
Jag: VAD ÄR DET HÄR FÖR SKIT EGENTLIGEN? HUR KAN MÄNNISKORNA SOM GÅR FÖRBI OSS SOVA OM NÄTTERNA? VARFÖR ÄR DET INGEN SOM HJÄLPER OSS?

Tur tur tur att jag gör det här med så fina vänner vid min sida. Fina härliga glada vänner. Dom har redan kommit över det här hur-kan-det-här-vara-lagligt-stadiet som jag är inne i nu. Dom är verkligen tre musketörer att lita på. Skönt!

Nu är det helg. Blir alldeles fnittrig av den tanken. Hihihi! Ikväll myser vi tillsammans med Anton och Kosta (som för övrigt är sjukt snälla mot oss). Imorgon är det Idol-maraton på dagen och på kvällen ska vi ha inflytttningsfest för mig. Whooooppidoo! Det här blir bra!

Hörs snart! Gillar er!

Hej alla bloggläsare!
Idag är det sista jobbdagen på veckan. Känns riktigt bra! tjohooo!! Samtidigt är vi extremt opepp på att jobba.


Såhär känner vi oss just nu. Vi är trötta och vill inte umgås men bageren Fatmir som är vidrig. Igår var han sjukt jobbig igen. orkar inte förklara vad han gjorde men ni får ta mig på mitt ord. Han är vidrig.


Vi försöker oss på ett leende för er skull!

Olivia och Catrine som är rutinerade bloggare vill uppdatera helatiden men jag och Emma är ju inte lika bra på detdär med  att ta sig tid. Men nu kan ju vi också kalla oss bloggerskor. Coolt, I know. Astrid Lindmark, bloggerska och fabriksanställd. Man behöver ju inte veta att jag framför allt är fabriksanställd (eller fabrikare som vi säger i branschen) utan att jag mer har de som ett litet extajobb men att bloggen är det som jag lever mest på. Bra.

Jaha, om en timme ska vi åka buss och jag är striessat. hejs

Ni kanske undrar om maten vi äter här borta? Då kan jag berätta för er att den här veckan har vår kost bestått av 90 % mackor. På jobbet får man nämligen äta obegränsat med mackor för en tia. Det finns jättegott färskt bröd med lite olika pålägg. Jag brukar ta skinkost. Astrid brukar ta smör och sylt (!).

Idag hade vi tänkt att göra köttfärsbiffar. Men precis nu så insåg vi att det inte finns tid för sådan lyx. Kanske att vi slänger ihop en köttfärssås.

Japp, köttfärssås it is! Emsan står i köket. Bra att hon vet sin plats.

Sista dagen idag innan helg. Helg. Helig helg.

Emma och Olivia ligger i sina sängar i sitt nyfixade rum (vi har äntligen gett upp vår sköna soffa/olivias säng och låtit henne ta in den till sitt rum) och Astrid står troligtvis och lutar sig mot dörrkarmen med tandborsten i handen och deltar i diskussionen. Jag hör ganska bra vad dom säger trots att jag ligger i "vardagsrummet". De smider planer om hur de en gång för alla störta den ryska, psykiskt påfrestande riktigt fula bagaren med massmord i blicken. Jag ligger och ler lite för mig själv åt deras idéer.

Den här veckan är verkligen den vidrigaste av de alla. Alltså kvällsjobbarveckan. Man jobbar hela dagen för att komma hem och måsta sova direkt. Det blir nästan inget utrymme för fritid och man känner sig alltid lite stressad för att man ska iväg. Dock (och detta är nästan sjukt) så har jag börjat vänja mig vid det här livet och tycker inte alls det är lika vidrigt på samma sätt längre. Jag tror att min kropp och psyke helt enkelt har accepterat det efter flertalet utbrott och mängder av jobbångest dagar. Det är verkligen en lättnad! Däremot har vi nu jätteproblem med att komma till jobbet. Vi måste åka buss då ingen längre kan skjutsa oss och det både kostar mer, krånglar till allting och innebär en lång gångsträcka innan man för det första är på busshållplatsen men framförallt innan man ens kommit fram till fabriken. En prommis på 15 minuter vilket innebär att vi stressar ännu mer och måste åka till jobbet en hel timme innan vi börjar.

Så nu en fråga till alla smartingar där hemma, hur smart är det att köpa en bil för ungefär 3000 kr på finn.no ( norges variant av blocket.se) ? Och sen sälja den innan vi flyttar härifrån. Det skulle underlätta något enormt! Hjälp oss!

Bjuder även på lite blandade bilder från vår by! Hoppas allt är bra där hemma :) Godnatt!

/ Catrine

Världens jobbigaste och stressigaste dag. Marsch i säng för oss alla. Vi får bara hoppas på att det blir en bättre dag imorgon. Godnatt!

Jag har fått börja jobba samma skift som Lillgårdstjejerna! Det känns helt sjukt bra. Igår var min första riktiga jobbdag. Jag fick börja packa dom kex som ska packas i fortsättningen. Jag var inte så duktig... Jag önskar att vi kunde filma hur det ser ut när man packar för det är verkligen helt otroligt konstigt. Det öser ut kex på ett rullband flera timmar i streck och det är orlimligt mycket för att man ska hinna packa ner alla i burkar. Dessutom är det fruktansvärt varmt där vid bandet så ja, sammanfattningsvis kan man väl säga att jag verkar gilla att klaga.

Det som är positivt med jobbet är att man tjänar mycket pengar. Det finns också ett lunchrum där man kan äta mackor, mjölk och juice. Gott.

Innan jobbet idag ska vi fixa ett kontantkort till mig så att jag kan börja använda min mobil. Det blir kul.

Snart ska Lillgårdstjejerna iväg på ett möte med Manpower. Sen ska vi ta bussen till jobbet. Det är långt att gå från busshållplatsen till jobbet. C'est dommage.

Nu är jag hemma efter min första dag på jobbet. Som ni läste tidigare så fick ju min dag kanske inte den allra bästa starten. Trots fin karta från Anton där vi till och med provåkt vägen en gång plus att vi satt upp en massa minnesregler för att jag skulle hitta så lyckades jag såklart inte. Snäll-Anton fick guida mig via telefon klockan halv sex imorse. Undra hur jag skulle ha klarat mig annars. Då hade jag nog gett upp. Kört ner i en sjö och bubblat ner där.

När jag väl kom fram blev jag överlycklig och kände ingen nervositet över att gå in i den stora fabriken. Möttes upp av en norrman som log hela tiden. När jag frågade frågor så log han bara åt mig och la huvudet på sne. Till en början var det gulligt, sen tröttnade jag. Blev sedan slussad mellan en massa olika norrmän som mumlade något obegripligt på norska och sedan lämnade de mig ensam. Det var tufft, det var det faktiskt. Jag stod ofta som ett handikappat fån och låtsades vara intresserad av luften framför mig. Dagens höjdpunkt var när jag fick packa kex. Då gick tiden fort och jag kände mig inte ivägen. Tyvärr fick jag bara packa kex i cirka en timma för sedan la maskinen av.

Träffade två killar som också var svenskar och nybörjare. Dom ska tyvärr bara vara på jobbet i tre dagar. Det är synd.

Många svenskar som åker till Norge brukar ju säga att språket inte är något problem. Jag håller inte med. Språket är helt sjuuukt svårt att förstå sig på. Och ännu värre blir det när man är i en fabrik där maskinerna låter massor.

Efter jobbet skulle jag åka hem igen. Det var svårt. Till slut hittade jag dock rätt när jag såg Anton som hängde ut ur fönstret. Det var tur att han gjorde det annars hade jag nog åkt förbi. Anton och Kosta följde sedan med mig till skatteverket. Tyvärr så sket sig det också eftersom att jag inte kan min adress. Jag tror att A&K hatar mig lite nu fast dom inte vågar säga något.

Emma har berättat för mig att dom första 20 dagarna känns som ett helvete. När den tiden har gått så ska tydligen någonting släppa och man accepterar tillvaron på ett annat sätt. Jag längtar tills dess.

Nu är tjejerna och jobbar. Dom jobbar ju tillsammans. Jag är jätteavundsjuk på det, kommer nog inte kunna hålla mig i skinnet så när A&C&E kommer hem ikväll kan dom nog vänta sig ett raseriutbrott. Dom stackars små oskyldiga liven som gjort så mycket snällt mot mig.

Mycket klagande i detta inlägg. Nu ska jag gå och fixa mig något att äta. Kanske blir jag på bättre humör då.

Hörs!

Hej Bloggen! Vi sitter i soffan och dricker kaffe, vi har inget speciellt att göra för vi har jobb som börjar och bara två datorer. Sånt är fett med jobbigt. Jag och Astrid säger vartannat ord som jag skriver ner här. Oj vad festligt. Astrid vill bajsa nej det vill hon inte. Catrine är bäst tycker alla LJUG, va?

Det här var jobbigt har vi båda nu kommit fram till så vi slutar. Men vi kan säga såhär att idag är Olivias första jobbdag. Eftersom att hennes lokalsinne för det första inte är det bästa och för det andra är hon helt ny i byn så är det inte världens lättaste att hitta till jobbet så blev det lite kaos i morse. Igår fick hon testa Antons bil som hon skulle köra med till jobbet, hon fick en personlig guide som visade vägen till jobbet och till och med ritade henne en karta så att hon verkligen skulle klara detta. Hon skulle nämligen tidigt imorse helt själv ta sig till jobbet som ligger 5-6 km härifrån och sen hitta in i rätt dörr och hitta rätt där inne.

Vi alla hörde henne nog (utom Astrid som sover med öronproppar) när hon trippade ut genom lägenheten tidigt idag för att ge sig iväg. En kort stund senare så vaknar jag av ett panikartat skrik "Hallå tjejer! Asså jag hittar inte!!". Emma tog direkt tag i saken, flög upp i sängen och började diskutera fram lösningar. Det slutade med att vi väckte Anton som tillslut fick guida henne via telefon när hon körde. Förhoppningsvis kom hon fram för sedan dess har vi inte hört något mer.

Lilla gummsan då, helt nytt land, nya vägar, nya människor och ett nytt läskigt jobb. Tur för henne att hon inte har samma kexbagare som Emma och Astrid.. Vi ska försöka lösa så att hon jobbar på vårt skift framöver, vi får se hur det går. Men hon är cool, Olivia.

With Love, E, A och framförallt C!

Anton ritar en mycket avancerad karta till Olivia som ser riktigt pepp ut!

Jag och Catrine tog oss en promenad i det fina vädret. Det är nog snart vinter och då kan man ju inte vara ute och ha det sådär härligt i lite kläder så man får ju passa på.

Igår kom Olivia som alla redan har sagt. Jättekul! Känns som om vi behövde lite förändring. Olivia har förändrat massor. Skrivit regler om hur vi får ha det i fortsättningen. Lite jobbigt men man vänjer väl sig.

Här kommer kort från min och catrines mysighet.

Puss och kram alla där hemma :)

Första natten med Olivia avklarad. Hon klarade sig bra tycker jag, hon har nu officiellt blivit en medlem av vår familj här och idag har vi visat henne byn, berättat om hur fattigt vi lever, gett henne en fin Korni-outfit vi alla fått från jobbet m.m. Once you get norwegian kjeks in your mouth you'll never get it out. Det betyder att hon aldrig kommer vilja lämna det här stället och att hon är dömd för resten av sitt liv. Hurra!

Framme! Lång dag för mig idag och mitt bäcken eller vad det är känns helt ihopmosat. Skulle nog behöva lägga mig i en sträckbänk så jag återfår min normala längd igen.

Hur som helst! Jag klarade av att resa från Linköping till Tönsberg helt själv. Det trodde jag aldrig. Mitt självförtroende har höjts till skyarna! När bussen rullade in i den lilla sommarstaden möttes jag av tre små kortvuxna tjejer som tog emot mig med öppna armar. Ja, inte för att deras extremiteter räckte så långt runt min enorma kroppshydda, men det värmde gott i alla fall. Därefter gick vi hand i hand till affären och handlade lite kvällsmat.

Staden Tönsberg har so far gjort ett bra intryck på mig. Husen är färgglada och människorna ser helt okej ut (där har vi alltså svaret på vad jag kollar efter när jag bedömer en stad -färg på husen och människornas utseende).

Nu måste jag nog hjälpa till med maten så att girlsen inte ger mig onda ögat.

Det var kul att talas vid! Vi hörs väl snart igen hoppas jag.

/Olivia

Övertrött tjej just nu, destination - sängen. Undrar ni förresten vad det är jag har bakom mig (det bruna i väggen) så är det en av alla hundratals balkar (eller vad man ska kalla dom) som finns i vår lägenhet. Vi har två stycken bara i vårt sovrum Astrid och jag.

Vi kom hem för ett tag sen, jobbat ett nattpass på fabriken once again. Dagen gick för mig både assegt och skitsnabbt. Fem minuter kändes ibland som 5 timmar men ibland kändes en timme som 5 minuter så det växlade. Fick iallafall lyssa på Harry Potter idag, jag är inne på fjärde boken nu och just den har inte astrid alla delar av så jag har fått vara utan min älskade Harry i flera dagar tills nu! Både olyckligt och lyckligtvis så var det hur mycket problem som helst på flatbröden idag (fabriken är ju rätt liten med två små "avdelningar" varav jag jobbar på bröden och A & E på kexen i rummet bredvid). När det är mycket problem så händer det någonting vilket är kul, antingen får man massor att göra, som att packa brödpaketen i lådor, om nåt har gått sönder och det sprutar ut bröd kan ju också vara lite festligt.. och då springer tiden förbi. Eller så blir det som vissa dagar när man bara får stå och vänta på att allt ska hoppa igång igen.. då går 8 timmar fruktansvärt segt.

Nu har man lärt känna jobbet mycket mer iallafall och har inte alls på samma sätt jobbångest. Jag tror vi alla har börjat komma in i hela det här jobblivet och bara accepterat läget liksom. Sen så gillar vi ju jobbet mer nu när man känner sig hemma där. Vet ni att vi har en riktig äkta dansk där som flera gånger per dag skriker " AAAAH FOOOR HEELVÖÖÖ" och "AAE FOOFÄÄÄN" när maskinerna går sönder, det är nämligen han som ska laga dem, han är teknikern. Vi har också en dansk hockeyspelare (även han tekniker/reparatör/blå man) som enligt han själv har spelat på dansk elitnivå vilket är detsamma som division 1 i Sverige. Han och jag har kommit fram till att vi är lite snyggare och lite intelligentare än alla andra då vi båda har danskt blod i ådrorna. Denne man går bara runt och ler hela tiden och är superhärlig, nästan att man (läs jag) blir lite kär i honom. Det är nog mest för att det är så härligt att han jämt är glad och sånna personer behövs!
Vet ni även att jag har snackat danska och blivit förstådd av en dansk. Respekt.

En rörig liten sammanfattning vad jag gör en jobbdag för er som är intresserade:
Anländer, checkar läget, börjar på en station av tre (vi är tre personer som byter ställe varje halvtimma för att få variation i jobbet), packar upp brödpaket på ett band, maskinerna stannar så trycker på lite knappar, springer och ställer lådor så att inte bröd sprutar ut på golvet utan i lådorna istället, ropar till min tant att stanna bandet, sätter igång bandet igen, lägger upp bröd på bandet, fyller på med lim, kontrollerar att inga brödpaket är trasiga, öppnar eventuellt trasiga paket och lägger tillbaka bröden till station 1 där dom packas i plast och kommer tillbaka till mig. Byter station. Här kommer bröden i lådor (innan var det bara plastpaket, nu ligger två plastpaket var i små kartonglådor), står mest och kollar, fyller på kartonger, fyller på lim, kryssar i en lista för att visa att jag kontrollerat att allt är korrekt (allt från yttersta stora kartongen som dom små kartongerna med två brödpaket i vardera packas i, till att brödet inte smakar bränt). Skriver på lappar och sätter på dom pallar som blir klara då dom är fulla av kartonger med små kartonger med brödpaket i (haha nu svamlar jag bara lite men ni förstår kanske ändå?). Sen till den station 1 (alltså den station som är först i ledet och där de nybakta bröden kommer ut). Här kommer bröden ut på ett långt bord typ, så jag tar bröden, packar ihop dom till fina långa längder och sätter i dom i en trattliknande sak som separerar de till mindre grupper, och det är det enda jag gör här. Blir det stopp på station 2 eller 3 måste jag dock stapla bröden på ett bord bakom mig för då kan jag inte lägga ner bröden i tratten, inte så lätt i början kan jag säga då staplarna välte en efter en och bröden fortsatte komma och rasade ner på golvet osv.
Visst låter det kul? Sen har vi två raster också, först en kvart och sen 35 min. Kul, kul!

Nae mina älskade vänner, familj, läsare och övriga. Jag borde verkligen sova som mina kompanjoner, de ligger redan och sussar. 

Ps. Måste säga förlåt till mamma och pappa för allt klagande jag utsatt dom för i hela mitt liv, det är fasen jobbigt att sköta om ett hushåll. Ni är så duktiga så, Älskar er! Ds.

/ Catrine

Världens bästa olivia kirrade precis körkort för några timmar sedan. Är så stolt så att jag nästan vill gråta lite. OCH det betyder att hon flyttar hit om några dagar. Vilken superdag! Ska fira med att städa lite extra inför hennes ankomst!

Här ligger vi och degar, dagarna på degarna och det är inte degarna på dagarna som gör dagarna på degarna. Idag ska vi försöka städa lägenheten och även fixa med pengar vi är skyldiga varandra och andra. Det har varit lite kämpigt med bankkort hit och dit, problem med internetbank och koder osv. Men nu ska nog allt vara löst så nu är det bara finslipet kvar.

Igår hängde vi med K, A och E, satt och snackade i några timmar, åkte och handlade vanilj yoghurt och minifras + kollade på ett helt gäng med filmer. Mysig kväll som slutade med att jag somnade i soffan. Trots all sömn är jag fortfarande helt slut, måste vara den jäkla förkylningen som ligger och tär innifrån.

Nae nu ska jag fixa lite frukost åt moi, with love, C.

Idag vaknade jag runt halv 11, nästan 6 timmar senare än dagen innan.. Emma vaknade dock tidigare men Astrid sov nästan lika länge som mig. Nu borde vi ju vara pigga tycker man? Men läget är helt loca. Vi alla däckade i soffan efter två prison break-avsnitt och lite pasta carbonara men är fortfarande helt döda. Orkar knappt sätta på tvn, knappt gå på toa, och astrid sa precis "ååh, jag vill aldrig upp!" när Emma precis har fixat fram kaffe till oss alla och ropade på mig och Astrid att vi måste vakna nu. Känner mig nätan som dagen efter studenten.

Hoppas att kaffet väcker oss till liv!

Idag var den lugnaste dagen någonsin på jobbet. Jag och astrid tog det bara helt lugnt och hittade oss eget arbete så att vi skulle se riktigt busy ut hela tiden. Kan låta väldigt lugnt men det är fatksikt jobbigt att se upptagen ut 8 timmar i sträck. Jaja kom på idén att vi borde passa på att ta lite bilder på jobbet för en gångs skull. Dock är det bilder från min mobil som har en usel kamera, men lite kul kanske det kan vara att se var vi jobbar :)

Jag och astrid körde igenom en massa boxar genom en magnetgrej som kollar om det finns metall i. En extremt känslig maskin som tjuter hur högt som helst så fort man slängde på boxen lite för hårt.
Här är maskinen!

Sen var det dags att åka upp med allt till lagret, trodde vi... Insåg lite senare på eftermiddagen att vi var tvugna att ta ner typ tio pallar igen för att dom skulle plastas in. aja vi såg riktigt upptagna ut där ett tag iallafall.

Åkt riktigt mycket hiss på senaste tiden faktiskt. Skönt när det är helt tyst jämfört med inne i fabriken.

Sen sprang vi förbi för att hälsa på Catrine, hon blev excited och asglad :)

Hon jobbade på så duktigt hela tiden! Två timmars vidrig övertid medan vi andra satt på möte och fick lika mycket betalt. BRA JOUURT CATIE!! (På grund av catrines vidriga sista timmar blev vi andra medryckta och alla inbillade sig att vi var världa ben and jerry, så det sprang vi förbi och köpte innan vi gick hem)

Det blev riktigt segt ett tag och vi stannade upp för att sega lite extra.

SAMPLES!!

Rätt sköna jobbkläder ändå, skönt att alla är lika iallafall. Ingen som behöver vara avundsjuk på nån annan och så.

Här är ute vid sopporna. Gillar verklign att komma ut dit. Jag och astrid stannade där lite extra länge idag för att ingen ändå brydde sig om vad vi gjorde. Fanns liksom verkligen inget att göra.

Sen tog vi en till paus och satt på bänken en stund.

Sådär, lite update om hur det är på jobbet vårt. Nu är vi hur trötta som helst. Ska götta oss med glass och sen blir det nog en rätt tidig kväll ändå. Imorgon däremot ska vi nog hitte på något kul.

Och juste, Olivia kommer kanske någongång i mitten på nästa vecka, kommer bli riktigt kul!!

Nu ser jag att catrine har somnat här bredvid mig av utmattning, ska nog tvinga med mig astrid och laga en riktigt god middag åt flickebarnet!

HA DE