tio mil söder om oslo

Övertrött tjej just nu, destination - sängen. Undrar ni förresten vad det är jag har bakom mig (det bruna i väggen) så är det en av alla hundratals balkar (eller vad man ska kalla dom) som finns i vår lägenhet. Vi har två stycken bara i vårt sovrum Astrid och jag.

Vi kom hem för ett tag sen, jobbat ett nattpass på fabriken once again. Dagen gick för mig både assegt och skitsnabbt. Fem minuter kändes ibland som 5 timmar men ibland kändes en timme som 5 minuter så det växlade. Fick iallafall lyssa på Harry Potter idag, jag är inne på fjärde boken nu och just den har inte astrid alla delar av så jag har fått vara utan min älskade Harry i flera dagar tills nu! Både olyckligt och lyckligtvis så var det hur mycket problem som helst på flatbröden idag (fabriken är ju rätt liten med två små "avdelningar" varav jag jobbar på bröden och A & E på kexen i rummet bredvid). När det är mycket problem så händer det någonting vilket är kul, antingen får man massor att göra, som att packa brödpaketen i lådor, om nåt har gått sönder och det sprutar ut bröd kan ju också vara lite festligt.. och då springer tiden förbi. Eller så blir det som vissa dagar när man bara får stå och vänta på att allt ska hoppa igång igen.. då går 8 timmar fruktansvärt segt.

Nu har man lärt känna jobbet mycket mer iallafall och har inte alls på samma sätt jobbångest. Jag tror vi alla har börjat komma in i hela det här jobblivet och bara accepterat läget liksom. Sen så gillar vi ju jobbet mer nu när man känner sig hemma där. Vet ni att vi har en riktig äkta dansk där som flera gånger per dag skriker " AAAAH FOOOR HEELVÖÖÖ" och "AAE FOOFÄÄÄN" när maskinerna går sönder, det är nämligen han som ska laga dem, han är teknikern. Vi har också en dansk hockeyspelare (även han tekniker/reparatör/blå man) som enligt han själv har spelat på dansk elitnivå vilket är detsamma som division 1 i Sverige. Han och jag har kommit fram till att vi är lite snyggare och lite intelligentare än alla andra då vi båda har danskt blod i ådrorna. Denne man går bara runt och ler hela tiden och är superhärlig, nästan att man (läs jag) blir lite kär i honom. Det är nog mest för att det är så härligt att han jämt är glad och sånna personer behövs!
Vet ni även att jag har snackat danska och blivit förstådd av en dansk. Respekt.

En rörig liten sammanfattning vad jag gör en jobbdag för er som är intresserade:
Anländer, checkar läget, börjar på en station av tre (vi är tre personer som byter ställe varje halvtimma för att få variation i jobbet), packar upp brödpaket på ett band, maskinerna stannar så trycker på lite knappar, springer och ställer lådor så att inte bröd sprutar ut på golvet utan i lådorna istället, ropar till min tant att stanna bandet, sätter igång bandet igen, lägger upp bröd på bandet, fyller på med lim, kontrollerar att inga brödpaket är trasiga, öppnar eventuellt trasiga paket och lägger tillbaka bröden till station 1 där dom packas i plast och kommer tillbaka till mig. Byter station. Här kommer bröden i lådor (innan var det bara plastpaket, nu ligger två plastpaket var i små kartonglådor), står mest och kollar, fyller på kartonger, fyller på lim, kryssar i en lista för att visa att jag kontrollerat att allt är korrekt (allt från yttersta stora kartongen som dom små kartongerna med två brödpaket i vardera packas i, till att brödet inte smakar bränt). Skriver på lappar och sätter på dom pallar som blir klara då dom är fulla av kartonger med små kartonger med brödpaket i (haha nu svamlar jag bara lite men ni förstår kanske ändå?). Sen till den station 1 (alltså den station som är först i ledet och där de nybakta bröden kommer ut). Här kommer bröden ut på ett långt bord typ, så jag tar bröden, packar ihop dom till fina långa längder och sätter i dom i en trattliknande sak som separerar de till mindre grupper, och det är det enda jag gör här. Blir det stopp på station 2 eller 3 måste jag dock stapla bröden på ett bord bakom mig för då kan jag inte lägga ner bröden i tratten, inte så lätt i början kan jag säga då staplarna välte en efter en och bröden fortsatte komma och rasade ner på golvet osv.
Visst låter det kul? Sen har vi två raster också, först en kvart och sen 35 min. Kul, kul!

Nae mina älskade vänner, familj, läsare och övriga. Jag borde verkligen sova som mina kompanjoner, de ligger redan och sussar. 

Ps. Måste säga förlåt till mamma och pappa för allt klagande jag utsatt dom för i hela mitt liv, det är fasen jobbigt att sköta om ett hushåll. Ni är så duktiga så, Älskar er! Ds.

/ Catrine