tio mil söder om oslo

I lördags morgon vaknade jag av tre små nissor som tassade in med korta små alvfötter och sjöng ljuv skönsång för mig. De hade ordnat en riktig lyxfrukost och jag blev nästan rörd till tårar. Tänk att jag har så snälla människor omkring mig! Jag fick en fin tröja som jag tog på mig direkt och den har jag inte tagit av mig sedan dess. TACK!

Lite senare ringde min mobil och då var det mamma som berättade att hon, Nicke, Nora och Killer var framme på hotellet. Som en tok slängde jag på mig skor och jacka och sprang bort till dom. Det kändes som om jag var i en film när jag kramade mina fina småsyskon igen.





Det har varit underbart att få ha 'mammas familj' här. Jag är så glad över det men jag hade nog aldrig klarat av att säga hejdå om det inte hade varit för att jag ska hem till Linköping nästa helg! Jag, Emma och Astrid har bestämt oss för att åka hem över helgen och det tror jag är ett bra beslut. Nu har vi fyra nätter kvar att jobba innan vi får andas lite Sverigeluft igen. Catrine, den lilla kämpen, har bestämt sig för att bita ihop sina små mjölktänder och stanna kvar och vakta lägenheten.

Nu ska vi laga till lite middag och försöka hålla oss undan de fyra chokladkakorna som ligger i vårt kylskåp...

Ha det så bra!